Även om jag tyckte om att fotografera naturen i sig med alla dess vackra inslag så som träd, vatten och solnedgångar så var det fortfarande för mig inte lika intressant att fotografera det som det var att fotografera människor (och även djur). Jag upptäckte ganska snart att jag gillade att fota det mesta men att min stora passion var just att fota människor. Jag kan inte riktigt förklara varför och det här intresset håller i sig även idag och jag minns så tydligt att jag senare analyserade andras fotografier men då med fokus på just de där huvudobjektet var en människa. Att fotografera natur är fint och det kräver sin skicklighet men att fotografera människor är betydligt mer krävande tycker jag och de fotografierna säger så mycket mer mer och berättar egna historier. Det är som en saga där du får en liten del av en historia och sedan är det upp till dig att se resten.